Söndagen den 31 oktober 2004

Grått och trist

Igår var det dimmigt och duggregnade, men jag var trots detta ute och räfsade litet löv. Det var stilla och milt, så det var ganska skönt. Fast det känns litet otacksamt att räfsa nu när det ännu hänger kvar en massa löv på äppelträden, men man får ta litet efterhand.

Idag har det varit en grå och trist dag. Regnet har hängt i luften, men det blev ingenting av med det. Jag har suttit ganska mycket vid datorn. Det där med html är i det närmaste grekiska för mig, men det är som vanligt jätteroligt att lära sig något nytt. Jag testar och testar. Så tro inte att den här sidan ser likadan ut om du kommer tillbaka om några dagar!

Jag har ju god hjälp av Krister, som är van att göra hemsidor. Nu vill jag försöka få in en kalender, men vet inte riktigt hur jag ska göra. Krister är vidtalad, få se om han har något förslag till lösning.

Åke har, som vanligt på helgerna, sett fotboll. Det finns matcher nästan dygnet runt verkar det som. Han är, som gammal fotbollsspelare, alltid intresserad och särskilt om det är några svenskar med. Just nu ser han en match med Juventus och där är Zlatan ju med.

Nästa vecka blir det väl litet bakning och städning. Det är Allhelgonahelgen som står för dörren och då vill man ordna det litet extra trevligt.

Fredagen den 29 oktober 2004

Varför Sicilienlänkar

Anledningen till att jag lagt in sicilianska länkar beror naturligtvis på att vår dotter Eva är gift och bosatt på Sicilien. Vi åkte dit hela familjen på påsken 1979 och Eva var då 17 år. Jag hade läst litet italienska på studiecirkelnivå och ville naturligtvis åka till Italien och testa om jag hade någon användning av mina nyvunna kunskaper.

En varning dock, för att ta med tonårig dotter till Italien är på sin plats, man riskerar att förlora henne!! Naturligtvis blev hon förtjust i landet och senare på hösten åkte hon och en väninna ner igen. Och sedan for hon, som en jojo, fram och tillbaka mellan Sicilien och Gotland i många år. Hon jobbade som barnflicka och på restauranger på Sicilien och när hon kom hem på vintrarna lyckades hon alltid ordna något jobb, allt från kontorsarbete och jobb på Klintebys konservfabrik till skogsröjning.

Till slut träffade hon sin nuvarande man och då blev hon permanent boende i Italien. Turistsäsongen på Sicilien är från påsk och fram till i mitten av oktober, så på vintrarna var Eva och hennes man flera år på ett hotell i La Thuile, som är en skidort i norra Italien. Sedan barnen blev så gamla att de började skolan blev familjen dock kvar på Sicilien även vintertid. De bor i ett samhälle som heter Gaggi och den ligger ca 6 km från Giardini Naxos.

  

Gaetano, Edoardo, Eva, jag och Åke på restaurang La Conchiglia och en bild av Claudio i grilltagen.

  

Edoardo och Gaetano är passionerade tennisspelare. Här spelar de på Holiday Clubs bana.

Evas man, Claudio är musiker och Eva arbetar på Hotel Naxos Beach i Giardini Naxos, där hon jobbar med kongresser med deltagare från hela världen. Deras pojkar är nu 10 och 15 år gamla.

Onsdagen den 27 oktober 2004

Jobbat på V&S

Idag har jag varit i Visby och extraknäckat litet igen. Det hjälps inte att det är kanska kul att hålla på med någonting annat än hushållsarbete och trädgård. Jag åkte bussen idag och då är det tidig uppstigning som gäller, så i kväll somnar man nog ovaggad.

Solen har visat sig idag och då blir allting litet lättare. Jag tycker annars inte om hösten, men i år har det varit så många milda och fina dagar nu i slutet av oktober. Även om det har varit litet regnigt och grått så har det varit skönt ute. Nu ska jag gå ut och röja litet i trädgården.

Åke har varit ute och jobbat med sitt dike på förmiddagen och nu i eftermiddag har han varit på vårdcentralen och fått sin årliga influensavaccinering. Nu ska han köra och hämta litet gödsel till mitt trädgårdsland.

Söndagen den 24 oktober 2004

På Kupan mm

Den här veckan har det väl inte hänt så mycket. Vädret har varit ganska grått och trist och det har regnat litet nästan varje dag. I trädgården börjar det bli dags för lövräfsning, men ännu har jag ganska fina blommor i krukor och amplar. Det har bara varit någon enstaka frostnatt, så de har klarat sig bra. Sen är det jobb med all frukt som ramlar ner nu när det blåser. Nästan alla våra äpplen är maskätna eller ruttnar på träden. Vi har plockat av de bästa, men det blev inte mycket. Det räcker till en och annan äppelpaj och det är tur, för det tycker vi mycket om.

Åke jobbar med att röja upp ett dike och så hugger han enbuskar, som ska användas till gotlandstun. Han är iväg varje dag, även om det regnar. För honom finns det inget dåligt väder. Regn och rusk ser han som en utmaning och ger sig iväg i alla fall.

Jag har varit hemma hela veckan, utom igår, då var jag i Hemse och jobbade för Röda Korset på Kupan. Det är ganska roligt att komma iväg och träffa litet folk. Vi är 3 st från Fröjel, som hjälps åt en dag i månaden och då turas vi om att vara i kassan och att hålla på med sortering och prissättning av varorna. Igår var det inte så mycket kunder, men det kom in ganska mycket kläder och andra saker som skulle tas om hand.

Fredagen den 22 oktober 2004

Växthuset

I mitt lilla växthus har jag odlat tomater, gurka, physalis, rosmarin och basilika nu i sommar. I våras drev jag upp plantor och det var jätteroligt. Idag har jag varit ute och tagit bort de sista tomatplantorna och tagit vara på de sista gröna tomaterna. De får mogna efter inne i värmen.

    Här är en bild på växthuset från hösten 2003 och senare under våren när tomater och gurkor höll på att växa till sig.

Tisdagen den 19 oktober 2004

Tankar kring pensionsåldern

Vad ska man säga om att man snart är folkpensionär? Det känns konstigt när man ser sina jämnåriga och inser att man ser lika gammal ut som de gör. Det händer, när man går på stan och ser sin spegelbild i ett skyltfönster, att man hajar till och undrar vad det var för en tant man såg. Man har en helt annan inre bild av hur man ser ut.

Sedan har jag märkt att man på något sett har blivit osynlig. Ingen lägger märke till en längre! Man är inte längre attraktiv eller intressant, varken som kvinna eller på arbetsmarknaden. Fast det kanske beror på att man rör sig i fel kretsar. Förmodligen borde man gå med i någon pensionärsförening eller gå med i någon studiecirkel där äldre människor ofta deltar.

Jag, som gifte mig med en man som är 12 år äldre än jag och som nästan i alla sammanhang varit yngst, fick på min förra arbetsplats plötsligt uppleva att jag var äldst! En konstig känsla att nästan bara omges av ungdomar i 20-25 årsåldern. Ingen uteslöt mig ur gemenskapen, men det hjälptes inte att man kände sig lite utanför ibland i alla fall.

Upp till oktober månads sista dagboksanteckning!